{"id":9573,"date":"2026-07-05T17:35:46","date_gmt":"2026-07-05T15:35:46","guid":{"rendered":"https:\/\/amaelle.life\/?p=9573"},"modified":"2026-07-05T20:04:32","modified_gmt":"2026-07-05T18:04:32","slug":"fred-borjar-med-dig-om-hopp-fredsivrare-och-sma-val-som-forandrar-varlden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/amaelle.life\/th\/fred-borjar-med-dig-om-hopp-fredsivrare-och-sma-val-som-forandrar-varlden\/","title":{"rendered":"Fred b\u00f6rjar med dig \u2013 om hopp, fredsivrare och sm\u00e5 val som f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"

L\u00e4stid: cirka 10 minuter \u00b7 Soft S\u00f6ndag \u2013 I K\u00e4rlek<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att v\u00e4rlden bara blir m\u00f6rkare. Nyhetsfl\u00f6det \u00e4r byggt f\u00f6r att f\u00e5nga v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet, och ingenting f\u00e5ngar uppm\u00e4rksamhet som fara. Men om vi lyfter blicken fr\u00e5n rubrikerna och tittar i ett l\u00e4ngre perspektiv , framtr\u00e4der en annan bild: en v\u00e4rld som \u2013 trots allt, trots bakslag, trots krig som fortfarande p\u00e5g\u00e5r \u2013 l\u00e5ngsamt r\u00f6r sig mot mer fred, mer samarbete och mer medm\u00e4nsklighet \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare i m\u00e4nsklighetens historia.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r artikeln handlar om just det. Om varf\u00f6r fred \u00e4r s\u00e5 mycket mer \u00e4n fr\u00e5nvaron av krig. Om de m\u00e4nniskor som vigt sina liv \u00e5t fredens sak. Om Nobels fredspris och varf\u00f6r det fortfarande spelar roll. Och framf\u00f6r allt: om varf\u00f6r fred inte \u00e4r n\u00e5got som bara skapas i f\u00f6rhandlingsrum i Gen\u00e8ve eller Oslo, utan n\u00e5got som b\u00f6rjar vid ditt eget k\u00f6ksbord, i dina val, i din kost, i dina resor och i hur du m\u00f6ter m\u00e4nniskorna omkring dig.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4rlek \u00f6ver r\u00e4dsla. Det \u00e4r d\u00e4r allt b\u00f6rjar.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r fred \u00e4r viktigare \u00e4n vi tror<\/h2>\n\n\n\n

Fred \u00e4r inte bara, inga kanoner. Forskare skiljer mellan negativ fred<\/em> \u2013 fr\u00e5nvaron av v\u00e5ld \u2013 och positiv fred<\/em>: n\u00e4rvaron av r\u00e4ttvisa, tillit, fungerande institutioner och relationer d\u00e4r m\u00e4nniskor kan blomstra. Det \u00e4r den positiva freden som bygger samh\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r fred r\u00e5der h\u00e4nder n\u00e5got n\u00e4stan magiskt. Barn g\u00e5r i skolan i st\u00e4llet f\u00f6r att fly. \u00c5krar odlas i st\u00e4llet f\u00f6r att mineras. Handel, kultur, forskning och v\u00e4nskap fl\u00f6dar \u00f6ver gr\u00e4nser. Ekonomer har r\u00e4knat p\u00e5 att v\u00e5ld och konflikter kostar v\u00e4rlden tusentals miljarder dollar varje \u00e5r \u2013 resurser som i fredstid kan g\u00e5 till sjukv\u00e5rd, utbildning, ren energi och allt det som g\u00f6r livet rikare.<\/p>\n\n\n\n

Men fred \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got inre. Den som b\u00e4r p\u00e5 oro, bitterhet eller r\u00e4dsla har sv\u00e5rt att skapa fred omkring sig. Den som odlar inre lugn, f\u00f6rl\u00e5telse och tacksamhet sprider det vidare \u2013 till familjen, arbetsplatsen, samh\u00e4llet, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen v\u00e4rlden. De tv\u00e5 h\u00e4nger ihop. V\u00e4rldsfreden \u00e4r summan av miljarder m\u00e4nniskors inre tillst\u00e5nd och dagliga val.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r faktiskt \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll <\/h2>\n\n\n\n

H\u00e4r kommer det som s\u00e4llan f\u00e5r rubriker: sett \u00f6ver \u00e5rhundraden och \u00e5rtionden har m\u00e4nskligheten blivit dramatiskt fredligare.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5ldet har minskat historiskt.<\/strong> Forskare som Steven Pinker har visat att risken att d\u00f6 en v\u00e5ldsam d\u00f6d \u00e4r l\u00e4gre idag \u00e4n under n\u00e4stan n\u00e5gon annan period i historien. Medeltidens Europa hade mordfrekvenser tiotals g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n dagens. Krig mellan stormakter \u2013 som pr\u00e4glade n\u00e4stan varje generation i \u00e5rhundraden \u2013 har inte utk\u00e4mpats direkt mellan k\u00e4rnvapenmakter sedan 1945.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4rnvapnen har blivit f\u00e4rre.<\/strong> Under kalla krigets topp p\u00e5 1980-talet fanns \u00f6ver 60 000 k\u00e4rnvapen i v\u00e4rlden. Idag \u00e4r antalet nere kring en sj\u00e4ttedel av det, tack vare nedrustningsavtal som START och ett globalt normskifte. Det \u00e4r en l\u00e5ng v\u00e4g kvar, men riktningen \u00e4r tydlig.<\/p>\n\n\n\n

Fredsavtal fungerar \u2013 oftare \u00e4n vi tror.<\/strong> L\u00e5ngfredagsavtalet 1998 avslutade decennier av blodigt v\u00e5ld p\u00e5 Nordirland; idag v\u00e4xer en generation upp i Belfast som aldrig upplevt ”the Troubles”. Fredsavtalet i Colombia 2016 avslutade v\u00e4rldens d\u00e5 l\u00e4ngsta p\u00e5g\u00e5ende inb\u00f6rdeskrig, och president Juan Manuel Santos fick Nobels fredspris f\u00f6r det. Etiopien och Eritrea sl\u00f6t fred 2018 efter tjugo \u00e5r av fruset krig \u2013 familjer som varit \u00e5tskilda i decennier kunde pl\u00f6tsligt ringa varandra igen. Och s\u00e5 sent som i juni 2026 undertecknades ett samf\u00f6rst\u00e5ndsavtal mellan USA och Iran i Schweiz, med eldupph\u00f6r och \u00f6ppnade handelsv\u00e4gar \u2013 br\u00e4ckligt, ja, men \u00e4nnu ett exempel p\u00e5 att \u00e4ven de sv\u00e5raste konflikterna till slut s\u00f6ker sig mot f\u00f6rhandlingsbordet i st\u00e4llet f\u00f6r slagf\u00e4ltet.<\/p>\n\n\n\n

Europa i sig sj\u00e4lvt \u00e4r ett fredsprojekt.<\/strong> Det \u00e4r l\u00e4tt att gl\u00f6mma, men EU f\u00f6ddes ur ruinerna av tv\u00e5 v\u00e4rldskrig med ett enda syfte: att g\u00f6ra krig mellan Frankrike och Tyskland ”inte bara ot\u00e4nkbart utan materiellt om\u00f6jligt”. Det lyckades s\u00e5 v\u00e4l att EU fick Nobels fredspris 2012. L\u00e4nder som krigat mot varandra i tusen \u00e5r delar idag valuta, gr\u00e4nser och studenter.<\/p>\n\n\n\n

Demokrati och samarbete har spridits.<\/strong> F\u00f6r hundra \u00e5r sedan var demokratierna en handfull. Idag lever n\u00e4rmare h\u00e4lften av jordens befolkning i n\u00e5gon form av demokrati, och demokratier krigar n\u00e4stan aldrig mot varandra. FN, trots alla sina brister, har gett v\u00e4rlden en plats d\u00e4r 193 l\u00e4nder pratar i st\u00e4llet f\u00f6r att skjuta \u2013 och fredsbevarande styrkor har hj\u00e4lpt dussintals konflikter att svalna.<\/p>\n\n\n\n

Bakslag finns, absolut. Ukraina, Mellan\u00f6stern, Sudan p\u00e5minner oss om att freden aldrig \u00e4r sj\u00e4lvklar. Men bakslagen \u00e4r avvikelser fr\u00e5n en trend \u2013 inte trenden sj\u00e4lv. Det \u00e4r v\u00e4rt att h\u00e5lla fast vid.<\/p>\n\n\n\n

Fredsivrarna \u2013 m\u00e4nniskorna som visade v\u00e4gen<\/h2>\n\n\n\n

Bakom varje steg mot fred st\u00e5r m\u00e4nniskor av k\u00f6tt och blod som v\u00e4grade acceptera att v\u00e5ld var oundvikligt. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av dem som f\u00f6r\u00e4ndrat v\u00e4rlden:<\/p>\n\n\n\n

Mahatma Gandhi (1869\u20131948)<\/strong> visade att ett imperium kunde besegras utan ett enda gev\u00e4r. Hans satyagraha<\/em> \u2013 ”sanningens kraft” \u2013 byggde p\u00e5 icke-v\u00e5ld, civil olydnad och en orubblig tro p\u00e5 motst\u00e5ndarens m\u00e4nsklighet. Saltmarschen 1930, d\u00e4r han vandrade 38 mil f\u00f6r att trotsa den brittiska saltskatten, blev en symbol som inspirerat frihetsr\u00f6relser v\u00e4rlden \u00f6ver. Han nominerades till Nobels fredspris fem g\u00e5nger men fick det aldrig \u2013 n\u00e5got Nobelkommitt\u00e9n senare \u00f6ppet beklagat.<\/p>\n\n\n\n

Martin Luther King Jr. (1929\u20131968)<\/strong> tog Gandhis metoder till USA och ledde medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen med dr\u00f6mmen om ett samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4nniskor bed\u00f6ms efter sin karakt\u00e4r, inte sin hudf\u00e4rg. Han fick fredspriset 1964, som yngste mottagare dittills. Hans budskap \u2013 att m\u00f6rker aldrig kan driva ut m\u00f6rker, bara ljus kan g\u00f6ra det \u2013 \u00e4r kanske mer aktuellt \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/p>\n\n\n\n

Nelson Mandela (1918\u20132013)<\/strong> satt 27 \u00e5r i f\u00e4ngelse och kom ut utan bitterhet. I st\u00e4llet f\u00f6r h\u00e4mnd valde han f\u00f6rsoning, och tillsammans med F.W. de Klerk avvecklade han apartheid utan det inb\u00f6rdeskrig hela v\u00e4rlden fruktade. Fredspriset 1993 delade de p\u00e5. Mandela f\u00f6rkroppsligade Ubuntu-filosofin: jag \u00e4r, f\u00f6r att vi \u00e4r<\/em> \u2013 tanken att min m\u00e4nsklighet \u00e4r sammanfl\u00e4tad med din. Medm\u00e4nniska<\/strong>, inte motm\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n

Dag Hammarskj\u00f6ld (1905\u20131961)<\/strong>, svensken som blev FN:s generalsekreterare och dog i tj\u00e4nsten under fredsarbete i Kongo. Han fick fredspriset postumt 1961 \u2013 det enda g\u00e5ngen det skett. Hans dagbok V\u00e4gm\u00e4rken<\/em> visar en man f\u00f6r vilken yttre fredsarbete och inre andligt s\u00f6kande var samma resa. ”Den l\u00e4ngsta resan \u00e4r resan in\u00e5t”, skrev han.<\/p>\n\n\n\n

Alva Myrdal (1902\u20131986)<\/strong>, \u00e4nnu en svensk, \u00e4gnade decennier \u00e5t nedrustningsf\u00f6rhandlingar och fick fredspriset 1982 f\u00f6r sitt outtr\u00f6ttliga arbete mot k\u00e4rnvapen. Hon visade att envishet vid f\u00f6rhandlingsbordet kan vara lika modigt som n\u00e5got annat.<\/p>\n\n\n\n

Moder Teresa (1910\u20131997)<\/strong> fick priset 1979 f\u00f6r sitt arbete bland Calcuttas fattigaste, med orden att fred b\u00f6rjar med ett leende. <\/p>\n\n\n\n

Desmond Tutu (1931\u20132021)<\/strong> ledde Sydafrikas sannings- och f\u00f6rsoningskommission och l\u00e4rde v\u00e4rlden att f\u00f6rsoning kr\u00e4ver sanning, inte gl\u00f6mska. <\/p>\n\n\n\n

Wangari Maathai (1940\u20132011)<\/strong> blev 2004 f\u00f6rsta afrikanska kvinna att f\u00e5 priset \u2013 f\u00f6r tr\u00e4dplantering, eftersom hon f\u00f6rstod att milj\u00f6, fattigdom och fred h\u00e4nger ihop. <\/p>\n\n\n\n

Leymah Gbowee<\/strong> organiserade Liberias kvinnor \u2013 kristna och muslimer tillsammans \u2013 som med fredliga sittstrejker tvingade fram slutet p\u00e5 ett inb\u00f6rdeskrig, och fick priset 2011.<\/p>\n\n\n\n

Malala Yousafzai<\/strong> sk\u00f6ts av talibaner f\u00f6r att hon ville g\u00e5 i skolan \u2013 och svarade med att bli v\u00e4rldens fr\u00e4msta r\u00f6st f\u00f6r flickors utbildning. Vid 17 \u00e5rs \u00e5lder blev hon 2014 historiens yngsta fredspristagare. Hennes ord \u00e4r: ett barn, en l\u00e4rare, en bok och en penna kan f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Och listan forts\u00e4tter v\u00e4xa. <\/p>\n\n\n\n

2024 gick priset till Nihon Hidankyo<\/strong>, de japanska atombombs\u00f6verlevarna som i snart 80 \u00e5r vittnat om varf\u00f6r k\u00e4rnvapen aldrig f\u00e5r anv\u00e4ndas igen. <\/p>\n\n\n\n

2025 tilldelades det Venezuelas demokratik\u00e4mpe Mar\u00eda Corina Machado.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Fredens fackla vandrar vidare, generation efter generation.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Nobels fredspris \u2013 dynamitkungens g\u00e5va till freden<\/h2>\n\n\n\n

Ironin \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd: Alfred Nobel, mannen som uppfann dynamiten och byggde en f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 spr\u00e4ngmedel, testamenterade sin rikedom till priser som skulle hylla m\u00e4nsklighetens b\u00e4sta. Fredspriset \u2013 det enda av prisen som delas ut i Oslo, inte Stockholm \u2013 har sedan 1901 g\u00e5tt till den som ”verkat mest eller b\u00e4st f\u00f6r folkens f\u00f6rbr\u00f6drande”.<\/p>\n\n\n\n

Legenden s\u00e4ger att Nobel skakades n\u00e4r en fransk tidning av misstag publicerade hans d\u00f6dsruna i f\u00f6rtid, med rubriken ”D\u00f6dens k\u00f6pman \u00e4r d\u00f6d”. Han fick se hur efterv\u00e4rlden skulle minnas honom \u2013 och valde att skriva om sitt efterm\u00e4le. Sant eller inte: ber\u00e4ttelsen b\u00e4r en vacker sanning. Det \u00e4r aldrig f\u00f6r sent att byta riktning. Inte f\u00f6r en m\u00e4nniska, inte f\u00f6r en v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n

Priset har genom \u00e5ren g\u00e5tt till R\u00f6da Korset (tre g\u00e5nger), FN:s flyktingorgan, L\u00e4kare utan gr\u00e4nser, kampanjen mot landminor, ICAN:s arbete mot k\u00e4rnvapen \u2013 och till enskilda modiga m\u00e4nniskor. Varje december p\u00e5minner ceremonin i Oslo oss om att v\u00e4rlden faktiskt v\u00e4ljer att hylla fredsbyggare, inte krigare. Det s\u00e4ger n\u00e5got om vilka vi vill vara.<\/p>\n\n\n\n

Fred b\u00f6rjar med dig \u2013 i sm\u00e5tt och stort<\/h2>\n\n\n\n

Och s\u00e5 det viktigaste. Det \u00e4r l\u00e4tt att k\u00e4nna sig maktl\u00f6s inf\u00f6r v\u00e4rldspolitiken. Men freden byggs inte bara uppifr\u00e5n \u2013 den byggs underifr\u00e5n, av miljarder sm\u00e5 val. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av dem:<\/p>\n\n\n\n

B\u00f6rja inombords.<\/strong> Gandhi l\u00e4r ha sagt att vi m\u00e5ste vara den f\u00f6r\u00e4ndring vi vill se i v\u00e4rlden. Inre fred \u2013 genom stillhet, natur, meditation, tacksamhet, en morgon med kaffekoppen i tystnad \u2013 \u00e4r inte flykt fr\u00e5n v\u00e4rlden. Det \u00e4r grunden f\u00f6r att kunna m\u00f6ta den med k\u00e4rlek i st\u00e4llet f\u00f6r r\u00e4dsla. En m\u00e4nniska i inre balans startar inga gr\u00e4l, sprider inget hat, eskalerar inga konflikter.<\/p>\n\n\n\n

Dina ord.<\/strong> Varje dag v\u00e4ljer vi mellan ord som bygger broar och ord som bygger murar. I kommentarsf\u00e4lt, vid middagsbordet, i bilk\u00f6n. Att lyssna f\u00e4rdigt, att fr\u00e5ga i st\u00e4llet f\u00f6r att d\u00f6ma, att be om urs\u00e4kt f\u00f6rst \u2013 det \u00e4r fredsarbete i miniatyr. F\u00f6rl\u00e5telse<\/strong> \u00e4r kanske det mest radikala fredsverktyg vi \u00e4ger, och det kostar ingenting utom stolthet.<\/p>\n\n\n\n

Dina val i demokratin.<\/strong> R\u00f6sta. Alltid. Demokratier krigar inte mot varandra, och varje r\u00f6st f\u00f6r dialog, samarbete och \u00f6ppenhet \u00e4r en r\u00f6st f\u00f6r fred. Engagera dig lokalt \u2013 i f\u00f6reningen, skolan, byalaget. Fred i det stora b\u00f6rjar med fungerande gemenskaper i det lilla.<\/p>\n\n\n\n

Din kost.<\/strong> Det vi l\u00e4gger p\u00e5 tallriken \u00e4r ett av v\u00e5ra mest kraftfulla dagliga val. En mer v\u00e4xtbaserad kost minskar trycket p\u00e5 jordens resurser \u2013 mark, vatten, klimat \u2013 och resursbrist \u00e4r en av de vanligaste grogrunderna f\u00f6r konflikt. Klimatforskare varnar f\u00f6r att torka och missv\u00e4xt driver fram framtidens krig; varje m\u00e5ltid som odlas i st\u00e4llet f\u00f6r att kr\u00e4va enorma arealer foder \u00e4r ett litet bidrag till en fredligare planet. Dessutom: att laga mat tillsammans, att bjuda in n\u00e5gon till sitt bord, \u00e4r urgammal fredsdiplomati. F\u00e5 saker f\u00f6renar m\u00e4nniskor som en delad m\u00e5ltid.<\/p>\n\n\n\n

Dina resor.<\/strong> Att resa med \u00f6ppna \u00f6gon \u00e4r att avv\u00e4pna sina f\u00f6rdomar. Den som suttit vid ett k\u00f6ksbord i ett annat land, delat br\u00f6d med fr\u00e4mlingar och uppt\u00e4ckt att m\u00e4nniskor \u00f6verallt vill samma sak \u2013 trygghet f\u00f6r sina barn, mening i vardagen, n\u00e5gon att \u00e4lska \u2013 kan aldrig mer se ”de andra” som fiender. Turism, utbytesstudier, v\u00e4norter, till och med spr\u00e5kappar: varje \u00e4kta m\u00f6te \u00f6ver en gr\u00e4ns \u00e4r en tr\u00e5d i fredens v\u00e4v. Res l\u00e5ngsamt, res nyfiket, res med respekt.<\/p>\n\n\n\n

Din konsumtion.<\/strong> Pengar \u00e4r r\u00f6stsedlar. Att v\u00e4lja schysta villkor, lokalt hantverk, h\u00e5llbara material och f\u00f6retag som behandlar m\u00e4nniskor v\u00e4l \u00e4r att r\u00f6sta f\u00f6r den v\u00e4rld vi vill ha. Att laga, sy om, v\u00e5rda och \u00e5terbruka i st\u00e4llet f\u00f6r att sl\u00e4nga \u00e4r ocks\u00e5 ett slags fredsarbete \u2013 ett nej till kappl\u00f6pningen om jordens resurser.<\/p>\n\n\n\n

Ditt skapande.<\/strong> Kreativitet \u00e4r fredens motsats till f\u00f6rst\u00f6relse. Varje g\u00e5ng vi skapar n\u00e5got \u2013 en tr\u00e4dg\u00e5rd, ett plagg, en text, en m\u00e5ltid, en s\u00e5ng \u2013 tr\u00e4nar vi samma muskler som freden beh\u00f6ver: t\u00e5lamod, omsorg, f\u00f6rm\u00e5gan att se n\u00e5got v\u00e4xa fram. Skapargl\u00e4dje \u00e4r p\u00e5 riktigt en fredskraft.<\/p>\n\n\n\n

Din n\u00e4rvaro.<\/strong> Till sist det enklaste och sv\u00e5raste: att verkligen se m\u00e4nniskorna omkring dig. Grannen. Kass\u00f6rskan. Den nyanl\u00e4nde. Ubuntu igen: jag \u00e4r, f\u00f6r att vi \u00e4r. <\/strong>Varje g\u00e5ng vi v\u00e4ljer att se en medm\u00e4nniska i st\u00e4llet f\u00f6r en motm\u00e4nniska planterar vi fred.<\/p>\n\n\n\n

Det finns hopp \u2013 och det \u00e4r du<\/h2>\n\n\n\n

Historien visar att fred aldrig kommit av sig sj\u00e4lv. Den har alltid burits fram av m\u00e4nniskor som v\u00e4grade ge upp: en advokat i ett t\u00e5g i Sydafrika, en pastor i Montgomery, en f\u00e5nge p\u00e5 Robben Island, en flicka i Swatdalen, kvinnor i vitt p\u00e5 en fotbollsplan i Monrovia. Ingen av dem visste att de skulle lyckas. De b\u00f6rjade \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rlden \u00e4r inte f\u00e4rdig. Men den r\u00f6r sig \u2013 l\u00e5ngsamt, i fl\u00f6de, med bakslag och genombrott \u2013 mot n\u00e5got b\u00e4ttre. F\u00e4rre d\u00f6r i krig idag \u00e4n under n\u00e4stan hela m\u00e4nsklighetens historia. Fler barn g\u00e5r i skolan, fler l\u00e4nder pratar med varandra, fler m\u00e4nniskor \u00e4n n\u00e5gonsin \u00e4r \u00f6vertygade om att konflikter ska l\u00f6sas med ord.<\/p>\n\n\n\n

Och den r\u00f6relsen best\u00e5r av oss. Av varje frukost vi delar, varje f\u00f6rl\u00e5telse vi ger, varje r\u00f6st vi l\u00e4gger, varje resa vi g\u00f6r med \u00f6ppet hj\u00e4rta, varje fr\u00f6 vi s\u00e5r i tr\u00e4dg\u00e5rden och i varandra.<\/p>\n\n\n\n

Fred \u00e4r inte en avl\u00e4gsen dr\u00f6m som andra ska f\u00f6rhandla fram \u00e5t oss. Fred \u00e4r en vana. En daglig praktik. Ett val vi g\u00f6r om och om igen, i sm\u00e5tt och stort.<\/p>\n\n\n\n

B\u00f6rja idag. B\u00f6rja i det lilla. B\u00f6rja med dig.<\/p>\n\n\n\n

Create Love.<\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e4stid: cirka 10 minuter \u00b7 Soft S\u00f6ndag \u2013 I K\u00e4rlek Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att v\u00e4rlden bara blir m\u00f6rkare. Nyhetsfl\u00f6det \u00e4r byggt f\u00f6r att f\u00e5nga v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet, och ingenting f\u00e5ngar uppm\u00e4rksamhet som fara. Men om vi lyfter blicken fr\u00e5n rubrikerna och tittar i ett l\u00e4ngre perspektiv , framtr\u00e4der en annan bild: en v\u00e4rld som…<\/p>","protected":false},"author":5196,"featured_media":9576,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_angie_page":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"jetpack_seo_schema_type":"","_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"_kad_post_classname":"","_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"page_builder":"","_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[51],"tags":[],"class_list":["post-9573","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-soft-sondag"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/amaelle.life\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/Redigera-denna-bild-med-foljande-instruktion_-remove-world-peace.png","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9573","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5196"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9573"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9573\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9574,"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9573\/revisions\/9574"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9576"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9573"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9573"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/amaelle.life\/th\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9573"}],"curies":[{"name":"\u0e14\u0e31\u0e1a\u0e40\u0e1a\u0e34\u0e25\u0e22\u0e39\u0e1e\u0e35","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}