Jag läste en siffra den här veckan som stannade kvar hos mig länge. Ungefär 40 procent av alla nya podcasts som lanseras just nu är troligen AI-genererade. Det finns till och med ett ord för det: podslop.
Jag vet inte varför jag blev förvånad. Egentligen borde jag inte ha blivit det. Vi har sett det hända med bloggtexter, med nyhetsbrev, med sociala medier-inlägg. Det var en logisk följd att det skulle komma till podcasting också. Men ändå — 40 procent.
Vad är podslop, egentligen?
Det är podcasts som genererats av AI — antingen helt automatiskt eller med minimal mänsklig inblandning. En AI väljer ämne, skriver manus, genererar röster, redigerar, publicerar. Utan att en enda människa satt och funderat på vad de faktiskt vill säga.
Tekniken för det här är inte ny längre. TechRadar testade det för nästan två år sedan som ett experiment. Och kvaliteten har blivit bättre sedan dess — vilket är en del av problemet. Det är svårare att höra skillnaden nu.
Men det finns en skillnad. Och den är inte teknisk.
Det handlar om varför du lyssnar
Tänk på de podcasts du faktiskt lyssnar på regelbundet. Varför lyssnar du på dem? Förmodligen inte primärt för informationens skull — den informationen finns säkert i tio artiklar du inte läst. Du lyssnar för att du gillar personen. Eller inte gillar dem, men tycker att de är intressanta. Du lyssnar för att du är nyfiken på hur de tänker, vad de bryr sig om, vad som irriterar dem.
Det är det AI inte kan ge dig. Inte för att det saknar ord — det har gott om ord — utan för att det saknar ett liv bakom orden.
En AI-genererad podcast kan berätta fakta om vintercykling. Den kan inte berätta om känslan av att cykla i minus åtta grader på en Bianchi längs en halvfrusen sjö och inse att man är löjligt lycklig. Den kan inte vara osäker på något. Den kan inte ändra sig halvvägs genom ett resonemang för att den kom på något bättre.
Det är mellanrummen, tvekan, det personliga — det är det vi faktiskt lyssnar efter.
Amaelles position i det här
Jag tänker på det här i relation till allt jag bygger med Amaelle. Varje inlägg, varje podd-avsnitt jag planerar, varje live på TikTok med Pu och Noa på knät — det är märkbart mänskligt, eller det är ingenting.
Det är inte ett strategiskt beslut. Det är ett värderingsbeslut. Jag är inte intresserad av att producera innehåll. Jag är intresserad av att dela något som faktiskt har hänt i mig — en tanke, en insikt, en frustration, en glädje.
Podslop existerar för att innehåll har blivit en valuta. Ju mer, desto mer synlighet, desto fler klick, desto mer pengar. Det är ett logiskt system om du accepterar premissen. Jag accepterar inte premissen.
Men — och det här är viktigt — AI är inte fienden
Jag använder AI varje dag. Inte för att generera mitt innehåll, utan för att tänka klarare. För att testa idéer. För att strukturera något jag redan vet men inte hittat orden för ännu. Det är en enorm skillnad.
AI som verktyg för en människa som tänker = bra.
AI som ersättning för en människa som tänker = podslop.
Gränsen är inte alltid kristallklar, men den finns. Och jag tror att lyssnare och läsare känner den, även om de inte alltid kan sätta ord på vad det är de reagerar på.
Vad det här innebär för torsdagar
Tech Thursday hos Amaelle handlar om smarta verktyg och digitalt liv — men alltid med ett mänskligt filter. Varje verktyg jag lyfter fram är något jag faktiskt testat, funderat på, bildat mig en uppfattning om. Inte för att jag måste ha en åsikt, utan för att det är det enda sättet att vara till nytta.
Om 40 procent av det digitala innehållet snart är AI-genererat, blir det mänskliga perspektivet inte mindre värdefullt. Det blir mer värdefullt. Det sällsynta är det som kostar.
TechRadar har en podcast. Den görs av människor. Jag lyssnar på den med lite mer respekt nu.
Lyssnar du på podcasts? Och tror du att du skulle märka skillnaden om din favorit-podd plötsligt var AI-genererad?
